Ibland känns att spöken från de förflutna knacka på ytterdörren. Ibland när man känner att man kommer upp ur träsket så kommer spöket och drar ner dig igen. Ibland när du känner att du har koll råddar spöket till det. Just nu känns det som det..igen.
Spöken har den dragningskraften som är så svår att stå emot. Charmiga ögon. Snällt leende. Men jag känner att det kanske är dags att släppa spöket nu. Men det kommer vara riktigt svårt.
Kanske jag kommer klara av att vara vän med spöket i framtiden. Men nu är jag för svag för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar