Magknip och tårar

Igår var jag och Jens först på bio som började 21.30, predators hette den. Seriöst, den var riktigt rå, våldsam och läskig. Tittade bort lite nu som då för pallade inte trycket helt enkelt.
När vi kom hem fick jag världens magknip, kommer inte ihåg när jag skulle ha haft så pass ont i magen. Jag la mig ner i sängen i fosterställning och Jens smekte mig på pannan säkert i en timme. Tårarna rann, inte egentligen för jag var lessen utan mer så glad att jag hittat en sådan kille som smeker min pannan när jag har ont. När Jens frågade varför jag gråter, tror ni inte att tårarna sprutade bara därför för att han frågade?

För de andra killarna jag träffat tidigare, de skulle bara ha vänt ryggen till o sagt nått som " det ordnar sig snart". Men nu har jag en så härlig kille som tar hand om mig, och det var på tiden att jag träffade en som vill smeka min panna..

Jag är så lyckligt lottad!